Johnny Wilde

I min enfald så trodde jag att mitt entourage skulle uppskatta en liten avsparksblogg till den allsvenska premiären, men tji fick jag! Uppenbarligen så ansåg de att den var alltför tam och oinspirerande, de bortskämda jävlarna ville ha bättring på den fronten, så jag passade under söndagens sillunch på att skriva ihop ett tal för att uppvigla massorna till fullständig hänförelse.

Nu var ju goda råd dyra eftersom jag inte ville bli dissade igen och därför valde jag att inte återuppfinna hjulet utan förlita mig till en världshistoriens främsta talare - Winston Churchill.

Genom att slänga ihop ett par av hans mest berömda tal så blev resultatet någonting så här:

"I en tid när fotbollen återigen tar sitt grepp över våra liv och godhetens riddare bär svart, står vi inför ett år av kamper i alla väderstreck, vi har tilldelats våra roller i livets kretslopp av en anledning , vi är den sanna fotbollskonstens sista försvarare i ett gytter av långbollar och rumänska tiomanna försvar som ser som uppgift att enbart vara destruktiva!

Vi ska göra bot på dem alla genom att sprida den sanna fotbollsläran  Vi står som sista utpost mot ondskan som florerar runt om i Sverige, om vi misslyckas med vårt uppdrag så kommer hela riket dras ner i den djupa avgrundens tidsålder som vi kallar för icke-AIK.

Utan någon som helst dödsföraktan så kommer vi ta oss an vad som än står oss i mot ur och skur!

Om det så krävs så kommer vi bekämpa er på Örjansvall!

Vi kommer att möta er på RyaVallen!

Vi kommer att skicka våra styrkor till Ullevi.

Vi kommer att stå hårt mot hårt på Idrottsparken både i Norrköping och i Sundsvall!

Vi ska kämpa på Strömvallen!

Vi ska kämpa på Olympia!

Vi ska kämpa på Vångavallen!

Kapitulation är inget alternativ utan vi ska alltid stå sida vid sida tills tidens slut.

Men om så guldglansen från vår sköld varar i tusen år och vårt minne lever genom folksägen tusen år där till.

Så ska allas minnas att just den här säsongen innehöll våra finaste ögonblick! "

Jag var givetvis ordentligt uppumpad vid det här laget och räknade med ett ordentligt bifall från mina trollbundna åhörare när en av kidsen har mage att kläcka ur sig "det där var lite gay!".  

Man kan fan inte vinna jämt!

Men det var jävligt roligt att träffa alla polare på Turpin igen, det är lite som att komma tillbaka till skolan efter ett sommarlov ungefär, förutom att vi inte får några hemläxor längre!

På Bästa plats var allt som vanligt också, Psyko-Sid var där och stod i år bredvid det kända pokerproffset som nu insett att det är roligare att stå och vråla än att sitta och muttra. Brorsan stod på sin vanliga plats och systern min satt på sin nya plats tre rader nedanför.

Matchen i sig var ingen höjdare men Gnaget är som en gammal diesel-merca, vi måste skaka igång först men sen kan rulla hur länge som helst.