Hjältar - Klockan klämtar för Ernest

Jag har haft det många gånger! Och om vi ska vara ärliga mot varandra, det har du också haft, lite macho komplex! Det hör den manliga ambitionen till lite grann, att blåsa upp sin fjäderskrud och visa upp sina bästa sidor för utomstående betraktare!

Men alla män som någon gång haft ambitioner att kalla sig för "en riktig karl", måste ställa upp sig mot den måttstocken som Ernest Hemingway 1899- 1961 utgjorde.


Många pojkar och unga män sitter hemma på sitt rum och skriver ner sina mål på ett papper och hoppas att några av dem ska slå in, att under ett par ögonblick i sitt liv få uppleva storhet i sin fulla glans!

Jag har haft och har fortfarande min beskärda del av ambitioner i livet, vissa har slagit in tack vare hårt arbete och tur, andra ambitioner har jag tappat med åren och vissa har jag ännu inte lyckats nå.

Jag kan inte låta bli att undra om en ung Ernest Hemingway satt på kammaren hemma i Illinois och skrev ner i sina förhoppningar i en dagbok: I mitt liv vill jag bli idrottsman, framgångsrik journalist i USA, krigshjälte i Europa, storviltsjägare i Afrika, avgudad av kvinnor i Havanna, skriva romaner som förändrar världen och så vill jag även få ett Nobelpris i litteratur som krydda på moset!

Vissa människor verkar ha en lite bättre sammansättning i sina DNA-spiraler än oss vanliga dödliga, med tanke på att allt på unge Hemingways lista slog in.


Krigshjälten Ernst fick sin medalj under första världskriget i Italien efter att med över 200 granatsplitter i kroppen burit en ambulansförare i säkerhet, han ådrog sig själv svåra skador i underkroppen.

Men som den riktiga man han var så använda han sin rehabiliterings tid till att limma in sig på en sköterska, deras relation skulle sedan bli grundstoffet till den fantastiska romanen "Farväl till vapen".

Jag kan inte ta upp Hemingways litterära karriär utan att nämna Boken, "Den gamle och Havet", knappt 100 sidor lång, men ändå ett av historiens största verk.


Den omgärdas av så många tolkningar av vad den egentligen symboliserar, en del hävdar att det är en metafor för människans vilja i kamp mot naturens övermakt.

Jag tror helt enkelt att boken handlar om vänskap och respekt i dess renaste och finaste bemärkelse, att du måste vara ödmjuk och samtidigt viljestark för att nå dina mål!


Hemingway levde ett stundtals hårt liv och de underlättade inte att han dessutom var med om ett par svåra olyckor längs vägen, allt ledde fram till svåra lidanden, både mentala och kroppsliga.

Med tanke på att Ernest var en handlingens man som inte satt och väntade in bättre tider sa antagligen till sig själv en morgon - Jag har levt ett rikt liv, bättre än de flestas! Låt mig bestämma slutet på min sista historia själv!

Han tog sin hagelbössa och satt punkt för sitt lidande och därmed även ett av det mest spännande liv som levats!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0